Både certifierade och icke-certifierade varumärken kan bli medlemmar i NOC Sweden. Är man certifierad ska man ha någon av de certfieringar som NOC Sweden har godkänt då de håller en standard som föreningen bedömt vara tillräcklig för att säkerställa att produkterna och varumärket kan klassas som naturligt, ekologiskt.

Är varumärket inte certifierat gäller nedanstående kriterier och dessa passar också bra som guide till vad en naturlig, ekologisk hud- och skönhetsprodukt ska innehålla och kanske framförallt, inte innehålla.

Först och främst, grundläggande för en naturlig, ekologisk hudvårdsprodukt är att den ska vara framställd av naturliga och gärna av ekologiskt odlade råvaror och dessutom minimalt processade.

Certifieringorgan såsom Ecocert och Natrue bygger sina verksamheter på att i detalj precisera vad detta innebär och även de har olika förhållningssätt och syn på vad som får och inte får förekomma i produkterna. NOC Sweden är inte ett certifieringsorgan, men vill naturligtvis säkerställa att medlemmar i föreningen enbart är märken som kan klassas som naturliga/ekologiska. Av den anledningen har vi tagit fram en svart och en röd lista. Om ett ansökande märke har någon ingrediens från svarta listan i någon eller flera av sina produkter måste detta uppges vid ansökningstillfället, och styrelsen fattar då beslut kring medlemskap. För att godkännas trots förekomst av sådant innehåll krävs att användningen inte är frekvent - vilken ingrediens och produkt det handlar om kan också spela in i beslutet.

Det betyder att NOC Sweden inte kan garantera att samtliga produkter från samtliga varumärken är helt fria från ingredienser som finns på svarta listan, men de flesta märken har inget av detta i sina produkter och oavsett är de minimalt förekommande. 

Mineralolja och även flera andra ingredienser är biprodukter från destillering av processad petroleum. Problemet med denna typ av ingrediens är att den inte tillför särskilt mycket till huden, och att det är en ändlig resurs som bryts ned mycket långsamt. Fördelen inom kosmetikatillverkningen är att det är billigt och därför baseras i princip all konventionell hudvård idag på mineralolja istället för växtbaserade oljor som också bidrar till hudens välmående. Oavsett är oljebasen grundläggande för om produkten kan klassas som naturlig, och då ska inte mineralolja förekomma.

Parfymämnen överlag är idag debatterat, inte minst eftersom många är överkänsliga mot dofter. Samtidigt bidrar parfymämnen till hur produkten uppfattas och många gånger till välmåendet vi upplever när vi använder en produkt. Naturligtvis påverkar också typen av produkt huruvida det är lämpligt att ha doft eller ej, det är mindre känsligt i en produkt som sköljs av t ex en duschcreme och mer känsligt i produkter som stannar på kroppen, särskilt på känsliga ställen såsom i ansiktet, eller för användning på barn. Syntetiska parfymer är som namnet antyder inte av naturligt ursprung och hör därför inte hemma i produkter som är naturliga. Istället bör man använda dofter av naturligt ursprung, t ex eteriska oljor som också ofta bidrar till konserveringen av produkten. En utmaning för alla tillverkare är att de naturliga dofterna har en tendens att vara mer flyktiga och avta snabbare än de syntetiska, och av den anledningen väljer många genvägen med syntetisk parfym, även naturliga parfymer kan dock vara allergiframkallande. Ett problem är att doftämnen inte behöver preciseras på produkter mer än som doftämnen, det är därför omöjligt för konsumenten att se dels vilket doftämne som ingår och huruvida det är naturligt, eller syntetiskt.

Vissa parabener har uppvisat hormonstörande egenskaper. Vi tillåter inte parabener inklusive Ethylparaben, Butylparaben, Isobutylparaben, Isopropylparaben, Methylparaben, och Propylparaben.

SLS (Sodium Lauryl Sulfate) eller SLES (Sodium Laureth Sulfate) ingredienser som skapar lödder i många hudvårdsprodukter i synnerhet för håret. Ingredienserna tas ofta fram genom tillsättning av lut och det är både ett starkt lösningsmedel som är starkt irriterande för huden, torkar ut, kan ge allergier och är en miljöbelastning. Tensiderna spolas ut med dusch- eller diskvattnet och även kroppen har svårt att bryta ned dessa tensider. Dessa hör inte hemma i naturliga produkter, utan istället finns t ex sockertensider och acylglutamater.

Carbomer är ett ämne som används som förtjockningsmedel i hudvårdsprodukter. Carbomer är en så kallad syntetisk polymer dvs är framtagen ur råolja – en ändlig resurs som dessutom bryts ned mycket långsamt. Carbomer kan dessutom innehålla det giftiga ämnet bensen.

PEG-ämnen är petrokemiska syntetiska emulgeringsmedel och används alltså som förtjockningsmedel. De ger krämer en jämn blandning och förhindra att produkter som innehåller fett och vatten skär sig. PEG, eller polyetylenglykol, utvinns ur i långa kemiska processer och är svåra att bryta ned. PEG-ämnen står ofta på innehållsförteckningen som polyethylene glycol eller PEG följt av en siffra där en högre siffra ger en fastare konsistens. Beroende på hur man framställer PEG (på syntetiskt vis) kan ämnet “smittas” med 1,4-dioxane, som är cancerframkallande och persistent, vilket betyder att det inte bryts ned i miljön. 

Mikroplaster används oftast i hudvård för att få en skrubbande effekt och finns i alltifrån peeling till tandkräm. Mikroplaster är en syntetisk plast, och mycket skadliga för djur och miljö. Huruvida kosmetikabranschens utsläpp av mikroplaster är värre än andra branschers låter vi vara osagt, men oavsett hör de inte hemma i en naturlig produkt.

Vissa syntetiska solskyddsfilter har uppvisat hormonstörande egenskaper. Andra, t ex Avobenzone verkar säkra men saknar tillräckliga studier. Syntetiska solskyddsfilter kan t ex vara Benzophenone; Diphenylmethanone; Diphenyl Ketone; 119-61-9; Benzoylbenzene; Phenyl Ketone; Oxybenzone; 2-Hydroxy-4 Methoxybenzophenone; 131-57-7; Benzophenone-3; (2-Hydroxy-4-Methoxyphenyl). 

Naturliga alternativ finns idag i ett allt större utbud och de innehåller Zink och Titaniumoxid som fysisk blockerar solens strålar. 

(vissa konserveringsmedel t ex Methylchloroisothiazolinone, Methylisothiazolinone)
Formeldehyd förekommer oftast inte som en ingrediens, inte minst eftersom EU 2017 beslutade att förbjuda användningen. Det är istället oftast ämnen som avger formaldehyd t ex Dmdm Hydantoin, Diazolidinyl Urea, Imidazolidinyl Urea, Tosylamide/Formaldehyde Resin
Quaternium-15, Sodium Hydroxymethylglycinate, 2-Bromo-2-Nitropropane-1,3-Diol, Polyoxymethylene Urea, 5-Bromo-5-Nitro-1,3 Dioxane, Glyoxal, Methenamine, Benzylhemiformal som man kan hitta i produkter. Problemet med dessa är att de är misstänkt cancer- och allergiframkallande. 

GMO (genmodifierade organismer) är vanligt inom livsmedelsproduktionen framför allt på växter. Den vanligaste orsaken till modifieringen är att att växterna ska bli mer motståndskraftiga och tåla bekämpningsmedel bättre. Baksidorna är många och oåterkalleliga eftersom fröna sprider sig i naturen.