Hormonstörande ämnen

HORMONSTÖRANDE ÄMNEN I KOSMETIKA

I vardagliga kosmetiska produkter hittar vi en mängd misstänkt hormonstörande ämnen.
NOC Sweden anser att hormonstörande ämnen inte hör hemma i hud- och skönhetsvård och startar nu en informationskampanj – för att sprida kunskap så att konsumenter ska kunna göra medvetna och faktamässigt baserade val – utifrån den rapport som föreningen tagit fram. Rapporten, som är granskad av oberoende expertis, visar att ett urval av hormonstörande ämnen som förekommer i alltifrån smink, rengöringar, krämer och peeling till masker och solskydd är problematiska.

Rapporten fokuserar på några huvudgrupper som innehåller misstänkta eller konstaterade hormonstörande ämnen: Högflourerade ämnen (PFAS), mikroplaster, silikoner och siloxaner, parabener, ftalater och kemiska solfilter, och drar följande slutsatser:

·       I dag tas ingen definition av hormonstörande ämnen upp i kosmetikaförordningen (lagen som ska säkerställa kosmetika som släpps på marknaden).
·       Eftersom det inte finns en godkännande myndighet innan kosmetiskaprodukter släpps på marknaden ställs höga krav på lagstiftningen för att kunna garantera en säkerhet för konsumenter. Och eftersom lagstiftningen inte tar hänsyn till hormonstörande ämnen räcker lagstiftningen inte till för att garantera säkerhet.
·       Riskbedömning av hormonstörande ämnen är svårare än andra syntetiska kemikalier eftersom tidpunkten för exponering är av större vikt och kan påverka effekterna. Vissa forskare menar att det inte går att fastställa säkra gränsvärden för hormonstörande ämnen.
·       Nuvarande riskbedömning kan vara en underskattning då det i miljön förekommer blandningar av ämnen, men i studier undersökts ett ämne i taget. Studier visar en antydan till additiv effekt. Forskare är överens om att det snabbt behövs strategier för att bedöma och mäta synergieffekter, den så kallade cocktaileffekten.

Ladda ner en djupgående sammanfattning av rapporten här!
Ladda ner en lista över hormonstörande ämnen!
Ladda ner pressmeddelandet här!

Hormonstörande ämnen i tidningen Hälsa nr 6/2022
Hormonstörande ämnen i tidningen Hälsa & funktionsmedicin nr 3/2022
Hormonstörande ämnen på Kurera mars 2022

Vill du ta del av den fullständiga rapporten, mejla till info@nocsweden.se.

Därför vill NOC Sweden lyfta hormonstörande ämnen!
Hormonstörande ämnen anses vara en viktig samhällsfråga, den synen delar NOC Sweden med både svenska regeringen såväl som EU-kommissionen. Vi anser att alla behöver ta ett ansvar för att minimera skadliga kemikalier som vi utsätter både människa och miljö för dagligen.
NOC Sweden arbetar inom sektorn för kosmetika och syftar till att driva branschen, enligt oss, i rätt riktning. Vi vill verka för att Sveriges konsumenter kan göra medvetna val baserat på kunskap.

Frågor och svar om hormonstörande ämnen

Hur farligt är hormonstörande ämnen egentligen?
De vetenskapliga beläggen för att det finns en koppling mellan exponering av hormonstörande ämnen och såväl sjukdomar hos människa som negativ inverkan på vilda djur har blivit starkare. Det finns en samsyn om definitionen för hormonstörande ämnen och att hormonstörande ämnen påverkar oss olika beroende på åldern för exponeringen, man pratar om timing. Om ett foster exponeras i tillräcklig dos av ett hormonstörande ämne kan det ge irreversibla konsekvenser (går ej att vända), medan en vuxen kan klara av att eliminera ämnet utan permanent skada. Det är därför viktigt att minska exponering av hormonstörande ämnen på samhällsnivå för att skydda kommande generationer. Men vi ser även effekter idag på människa och miljö av hormonstörande ämnen. De senaste 40 åren har tex spermanivåer minskat med mer än 50% och det finns inget som tyder på att det är på väg att vända.

EU-kommissionen släppte i oktober 2020 en strategi mot en giftfri miljö där hormonstörande ämnen togs upp som ett av de viktiga områdena eftersom ökad användning av hormonstörande ämnen i vardagliga produkter innebär en ökad risk för människors hälsa och djurliv och som i sin tur resulterar i en stor samhällskostnad. Hormonstörande ämnen påverkar våra hormoner som styr livsviktiga processer i vår kropp såsom hjärnans utveckling, matsmältning och könsmognad. Hormonstörande ämnen kan ge irreversibla effekter och vissa effekter framkommer inte förrän många år efter exponering.

Hormonstörande ämnen ger inte en akut toxicitet (dvs vi blir sjuka direkt efter exponering) i de doser som vi använder idag, men på samhällsnivå och generationer framåt kan det leda till effekter som vi inte kan vända. All exponering som du kan minska är därför positiv, både för din egen skull och framtida generationer.

Mår inte befolkningen bättre nu, vi lever längre?
Hur länge en befolkning lever är ett sätt att mäta befolkningens hälsa. I Sverige har vi tillgång till metoder som förlänger livet med bra sjukvård. I denna kampanj lyfter vi en annan aspekt, exponering av hormonstörande ämnen, och dessa ämnen påverkar främst oss i andra änden av livet. Här pratar vi om svårigheter att få barn pga försämrad spermiekvalitet och ökade antal missfall. Hormonstörande ämnen innebär inte en akut toxicitet som vi dör av direkt efter exponering så det kommer inte påverka parametern livslängd i den bemärkelsen, utan förändrar andra parametrar som är viktiga för populationen i stort men även den personliga hälsan. Däremot på samhällsnivå och generationer framåt kan exponering av hormonstörande ämnen leda till effekter som vi inte kan vända. All exponering som du kan minska är därför positiv, både för din egen skull och framtida generationer.

Vad gör EU åt frågan, varför är något som misstänks vara farligt fortfarande godkänt?
Inom EU pågår det ett omfattande arbete mot ett ramverk för hormonstörande ämnen, EU jobbar alltså hårt i denna fråga och i november 2018 presenterande EU-kommissionen en strategi för de kommande åren. Hormonstörande ämnen regleras ännu inte i kosmetikaförordningen, men i förordningen finns särskilda begränsningar och förbud mot olika ingredienser (tex UV-filter och konserveringsmedel) pga framför allt potentiella hormonstörande egenskaper. Därför anses “Kosmetikaförordningen tillhandahåller adekvata verktyg för att reglera kosmetiska ämnen som potentiellt riskerar människors hälsa”. Varje år införs nya restriktioner och förbud i kosmetikaförordningen. För att ge ett aktuellt exempel som blivit uppmärksammat är förbudet mot doftämnet Lillial. Lillal (eller p-BMHCA) blev klassad som reproduktionstoxisk och från och med 1 mars 2022 får produkter innehållandes ämnet inte längre säljas. Det tar tyvärr ofta flera år innan ett ämne förbjuds från att det börjar misstänkas vara skadligt.

Är inte hudvård som säljs idag i Sverige testad och säker att använda? Borde vi inte kunna vara säkra på att kosmetika som säljs idag inte är hormonstörande?
Inom EU har vi en kemikalielagstiftning som syftar till att skydda både människa och miljö. Det finns också en speciell lagstiftning för kosmetika, kosmetikaförordningen. Detta är otroligt bra och skyddar oss till stor del. Tyvärr saknas en specifik bestämmelse för hormonstörande ämnen i kosmetikaförordningen. De produkter som säljs på marknaden kontrolleras inte på förhand av ett oberoende tillsynsorgan innan de erbjuds marknaden. De tester som görs är företagens egna och följer nuvarande lagstiftning. Lagstiftningen tar inte heller hänsyn till cocktaileffekten, dvs den sammanlagda effekten som man kan få genom att man utsätts för flera olika kemikalier samtidigt.

Problemet är att lagstiftningen kring hormonstörande ämnen i kosmetika släpar efter, men man jobbar aktivt med frågan på både nationell såväl som internationell nivå och vi ser tex nya restriktioner och förbud tas i kraft. Se exempel i fråga 3. Vi kommer att se mycket hända inom de närmsta åren kring detta ämne.

Denna rapport syftar till att sprida kunskap till konsumenter baserat på den fakta vi besitter idag om tvivelaktiga ingredienser som är under uppsyn på EU-nivå. Vi vill verka för att sprida kunskap för att konsumenter ska kunna göra medvetna och faktamässigt baserade val.

Vilken definition av hormonstörande ämnen gäller idag?
År 2002 föreslog Världshälsoorganisationen (WHO) en definition av hormonstörande ämnen och 2009 en definition av skadliga effekter. Dessa definitioner är nu allmänt erkända av forskarsamhället. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ställde sig bakom dessa definitioner i sitt vetenskapliga yttrande om hormonstörande ämnen som antogs den 28 februari 2013. Även vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ställer sig bakom definitionerna. Det är därför lämpligt att basera kriterierna för att fastställa hormonstörande egenskaper på WHO:s definitioner.
Kemikalieinspektionen beskriver hormonstörande ämnen som främmande ämnen för kroppen som stör kroppens egna hormonsystem.

Varför vill NOC Sweden lyfta hormonstörande ämnen?
Hormonstörande ämnen anses vara en viktig samhällsfråga, den synen delar NOC Sweden med både svenska regeringen såväl som EU-kommissionen. Vi anser att alla behöver ta ett ansvar för att minimera skadliga kemikalier som vi utsätter både människa och miljö för dagligen.
NOC Sweden arbetar inom sektorn för kosmetika och syftar till att driva branschen, enligt oss, i rätt riktning. Vi vill verka för att Sveriges konsumenter kan göra medvetna val baserat på kunskap.

Innehåller all hudvård hormonstörande ämnen?
Nej, all hudvård innehåller inte ämnen som misstänks hormonstörande. Hormonstörande ämnen hittar vi generellt i vissa produkttyper såsom parfymerade produkter, kemiska solskydd eller som konserveringsmedel i tex krämer. Över 90 % av den hudvård som säljs i Sverige är konventionell och många av dem innehåller ämnen som tillhör ämnesgrupper som misstänks hormonstörande. Exempelvis testade Greenpeace parfymer där ftalaten DEP hittades i 34 av 36 parfymer. Ämnesgruppen ftalater har många förbjudna ämnen pga misstänkt hormonstörande effekt. Viktigt att påpeka är dock att de produkter som idag säljs på marknaden följer aktuell lagstiftning med ftalater som är godkända.

Eftersom kosmetika inte är den största exponeringen för hormonstörande ämnen, är det någon mening att byta ut mina hudvårdsprodukter?
NOC arbetar inom kosmetikabranschen och därför är det inom den sektorn vi vill driva en förändring. Kosmetika är vardagsprodukter som är enkla att byta ut och vi anser att varje bättre val är ett val i rätt riktning. Det finns bra alternativ i denna kategori av produkter som ger dig liknande, samma eller ibland kanske t.o.m. bättre effekt. Kan man dessutom genom konsumentmakt inom en bransch driva företag till förändring eller EU-kommissionen till nya restriktioner kommer troligtvis andra branscher att följa.

NOC rekommenderar naturlig och ekologisk hudvård. Kan jag vara säker på att ekologisk hudvård inte innehåller hormonstörande ämnen?
Nej, det kan du inte. Ekologisk hudvård följer inte en särskild lagstiftning och det finns olika nivåer av ekologiskt och naturligt. Det vi kan säga är att många fler varumärken/produkter som benämns som naturliga och ekologiska undviker ämnen som misstänks vara hormonstörande. Vi uppmanar er till att titta på ingredienslistorna på produkterna och fråga leverantörer för att vara säkra på att de inte innehåller ämnen från grupper som misstänks vara hormonstörande.

Parabener har varit på tapeten ett tag, men dem anses säkra, varför tar ni upp dem igen?
Det stämmer att det har skrivits om parabener ett bra tag. I NOC Swedens kampanj tittar vi på grupper av ämnen som finns i kosmetika som misstänkts vara hormonstörande. I en rapport från 2018 skriver SCCS att vissa parabener antas säkra medan andra kan utgöra en risk för människors hälsa. Detta pga bristande bevis i dess säkerhet. Man kan således inte säga att parabener som grupp är säkra, för alla är inte det. En del parabener är förbjudna att använda inom hudvård och vissa har restriktioner. För exempelvis propyl- och bytylparaben har man av inte kunnat säkerställa säkerhet för blöjområdet på barn och dessa ämnen får därför inte användas i produkter som lämnas kvar på huden (t.ex. hudkräm) och som är avsedda för blöjområdet för barn under 3 år.

En annan aspekt är också hur man ska behandla gruppen av ämnen när vissa ämnen i gruppen får begränsningar eller förbjuds. I och med att ämnen inom samma grupp delar vissa egenskaper som gjort att de klassificerats till en viss grupp kan man anta att flera ämnen inom gruppen kan ha liknande effekt på människa och miljö. Det innebär att om ett eller flera ämnen inom gruppen förbud, får mer restriktioner eller hamnar på olika listor för ämnen att bevaka, är det rimligt att ställa sig frågande till resterande ämnen i samma grupp, även om de idag anses säkra.

Ämnen som idag anses säkra (men har restriktioner eller uppskrivna på listor) kanske är förbjudna om säg 15 år, precis som tex som DDT användes flitigt under tex 1950-talet som bekämpningsmedel och sedan förbjöds under 1970-talet. Idag är ämnet klassificerat som miljöfarlig, cancerframkallande och mycket giftig för vattenlevande organismer. Vi ser fortfarande negativa effekter idag av ämnet.

NOC Sweden ställer sig därför frågande till fortsatt användning av ämnen som får restriktioner av olika skäl (hälso-och miljömässiga) när det ofta finns andra alternativ.

Vilka ämnen bör jag undvika i hudvårdsprodukter om jag vill undvika misstänkta hormonstörande ämnen?
Listan innebär grupper av hormonstörande ämnen som är vanligt förekommande i kosmetika. Varje grupp innehåller ämnen som har liknande kemisk struktur och därför kan anta liknande effekt och funktion i miljö och människa.

Högflourerade ämnen (PFAS)
Exempel på ingredienser från denna grupp:
• PTFE
• Polytef
• Polytefum
• C9-15 Fluoroalcohol phosphate
• Alla ord som innehåller ”perfluoro” eller ”polyfluoro”. Tex Polyfluorooctyl Triethoxysilane eller perfluorononyl dimethicone

Mikroplaster
Exempel på ingredienser från denna grupp:
polyeten (PE)
polymetylmetakrylat (PMMA)
polytetrafluoroeten (PTFE)

Silikoner och Siloxaner
Exempel på ingredienser från denna grupp:
Cyclopentasiloxane
Cyklohexasiloxane
Alla ord som innehåller ”cone” eller ”siloxane”. Tex Cyclopentasiloxane eller
perfluorononyl dimethicone

Parabener
Exempel på ingredienser från denna grupp:
Methylparaben
Ethylparaben
Butylparaben
Propylparaben
Benzylparaben
Alla ord som innehåller “paraben” . Tex Methylparaben

Ftalater
Den ftalat som används inom kostmetika är diethyl phtalate (DEP).
Syns inte separat på innehållsförteckningen då de ofta förekommer i produktens parfym/doftsättning. Om en parfym är syntetisk innehåller den sannolikt ftalater. Hör med leverantören/tillverkaren om de kan garantera fritt från ftalater. Om de inte kan det, kan ni anta att parfymen innehåller ftalater.
Notera att en tillverkare av doftämnen inte enligt lag behöver uppge parfymens innehåll och därmed inte är skyldiga att svara. Det räcker att de deklarerar parfymen som “parfume/aroma”.

Kemiska solfilter
Exempel på ingredienser från denna grupp:
Homosalate,
Benzophenone-1,
Benzophenone-2,
Benzophenone-3
4,4-dihydroxybenzophenone
3-Benzylidene camphor (3-BC)
4-Methylbenzylidene camphor (4-MBC)
Ethylhexyl methoxycinnamate
Alla ord som innehåller “cinnamate” eller “benzophenone”. Tex Ethylhexyl
methoxycinnamate & Benzophenone-1.